Det finns ett ganska klassiskt upplägg att följa för kortare texter. Det kan exempelvis handla om artiklar som produceras i marknadsföringssyfte, varumärkesstärkande content eller annan form av kortare texter för webben. Regler är till för att brytas, om du frågar mig. Men många vill ändå ha en trygg ledstång att hålla sig i under textproduktion – särskilt om man är lite i inledningen av sin skrivarbana. Så här kommer lite kunskap om hur du kan bygga upp en hyfsat klassisk artikel.

Om du inte redan gjort det, kan du med fördel läsa den här artikeln innan du kastar dig över den här. De hänger nämligen ihop till viss del. Och hur ska man veta var saker börjar och slutar? Det är inte säkert att det är så hemskt linjärt. Det kanske böljar ihop?

Innehåll och struktur är bärare av varandra och utgör lika stora delar för att en text ska bli tillgänglig och lätt att ta till sig. Slarva inte med något av det, för om du inte gör det ordentligt är det inte värt tiden du lägger ner. Bra text tar tid. Och låt dig inte luras av att många påstår att “ingen orkar läsa långa texter nuförtiden”. Jag hävdar bestämt att det är illasinnade rykten. Däremot vill inte folk läsa oangelägna och intetsägande texter – och det är vad vi får om vi inte tar oss tiden att förstå hur just din text ska upplevas.

I artikeln som jag hänvisar till här ovanför, nämner jag att det går utmärkt att använda nedanstående tänk när och om du vill arbeta fram en synopsis. Annars fungerar upplägget också bra att stämma av din producerade text mot.

Det är inte kärnfysik direkt, men ändå – uppenbarligen väldigt utmanande att få till.

Så här kan du tänka när du bygger din artikel:

Inledning:

Något som läsaren kan identifiera sig med – skapa igenkänning, väck en känsla. Bli inte abstrakt här, låt läsaren få något att kroka tag i.

Första delen av texten:

Problematisera – berätta hur du tänker och vilken fråga du tänker lyfta i texten. Här kan du tänka att det ska framgå varför du skriver den överhuvudtaget. Låtsas som att det finns en osynlig fråga från din läsare som du vill besvara: som att hen viskar “varför ska jag läsa detta?”

Mitten:

En frågeställning eller någon form av fördjupning av ditt ämne. Den ska ta avstamp i din problematisering som du inledde texten med – hur kan vi hantera den utmaning som läsaren nu har identifierat sig med och fått djupare förståelse för?

Mellandelen:

En reflekterande del där du kanske ger svar på din fråga – kanske inte. Du kanske stannar vid det faktum att det du utreder ännu inte har en lösning. Eller så har det en lösning som du kan presentera för din läsare. Här finns utrymme för personlig reflektion, egna tankar, måla i bilder, koppla ihop din hjärna med läsarens. Börja bygga upp mot den stämning som du vill att läsaren ska lämna din text med.

Avrunda:

Texten kan avrundas på alla möjliga sätt, men varianter kan vara: fånga upp inledningen, ställ öppna frågor som läsaren kan ta vidare, en uppmaning, några goda råd på vägen. Ett roligt tips som du kan prova: stryk bakifrån. Ta bort sista meningen. Ibland sker under när du gör det!

Och när du är klar:

Läs igenom och begrunda: vad ska läsaren tänka, känna och göra när hen läst klart? Vilket avtryck vill du göra? Om du inte är säker på att du uppnår det du vill – låt texten ligga en timme eller ett dygn eller så lång tid som den behöver.

Bra texter formuleras inte snabbt. Bra budskap kan inte tryckas på en läsare. Bra texter väcker lust.

Hej!

Vad kul att du vill läsa det här – men du måste bli betalande medlem först.

Frida Spikdotter Nilsson
– det är jag som står bakom Skrivplaneten.

Bli medlem

Kvartalsmedlemskap

Kvartalsmedlem

Årsmedlemskap

Årsmedlemskap