Våra liv byggs ihop av minnesbilder. Skeenden, händelser, känslor som skapar långa kedjor av betydelse. Var och en har sin egen kedja som leder bakåt och bildar ett liv – eller i alla fall ett selektivt minne av ett liv.

Vissa länkar gör kraftigare avtryck än andra – födslar, död, sorg eller lycka. Milstolpar och markeringar som delar upp tiden i ett före och ett efter. Vi tappar kanske bort årtal och datum, men vi vet när något vreds ur led. Eller vreds rätt. Något som förändrade allt – good or bad.

Men så finns det en annan dimension, de där sakerna som fastnar utan att vi förstår varför. Små pytteminnen. Obetydliga. Vi förstår inte varför de dröjer sig kvar. Inga tydliga skiften, bara existens. Som mellanrumsminnen.

Jag har ett glasklart sånt som sitter i mig. Till synes obetydligt. Den enda betydelsen det har är just det att det sitter kvar, trots sin meningslöshet.

Jag är ungefär sex år och sitter i baksätet på en bil, minns inte vems. Det är mörkt, förmodligen höst. Kanske. Bildörren är öppen och släpper in kyla som bryter igenom bilens torra värme. Vi har varit i badhuset och jag är ofantligt hungrig. Någon sticker en kokt varmkorv med bröd och ketchup framför mig och jag tar emot den. Biter av en tugga och det smakar gudomligt. Jag spiller ketchup på ärmen av min gula täckjacka. Jag slickar upp klicken och minns precis doften av ketchup mot täckjacka där i mörkret.

Sen är minnet slut. Som en liten ensam ballong hänger det där, utan sammanhang, utan förklaring. Men inte utan betydelse.

För jag tycker om det här minnet. Det sammanfattar trygghet. Att få ett behov tillfredsställt av någon som kärleksfullt sett vad jag behövde. Att det fanns värme när det var kallt ute. Att jag var klädd i en jacka som jag älskade (den var alldeles glansig, ett arvegods, minns inte från vem). Att någon tagit mig till ett badhus en höstkväll.

De här små sakerna. Alla har vi många av dem. Kan du hitta dina? Leta. Skriv ner. Möt ditt “jag” i en version som finns kvar, men som du kanske tappat bort lite på vägen.

Skriv.

Så kan ni mötas igen.

Hej!

Vad kul att du vill läsa det här – men du måste bli betalande medlem först.

Frida Spikdotter Nilsson
– det är jag som står bakom Skrivplaneten.

Bli medlem

Kvartalsmedlemskap

Kvartalsmedlem

Årsmedlemskap

Årsmedlemskap