Frida Spikdotter Nilsson

Nu skiter jag i “Ess Eeee Ooo”…

Sökordsoptimering. Det är väl det som det betyder, SEO? Eller Search Engine Optimization – eftersom svenskan aldrig räcker till om man vill låta som att man har riktigt koll på läget och vet vart man ska här i livet. Optimera. Effektivisera. Så less på’t. Less på algoritmer och likes och anpassningar för att olika former av system ska vara nöjda. Less på att underkasta mig och hela min kreativa person för att klämma in mig själv i en digital mall som ger mig själsliga skavsår och lust att duscha. Nej. Nu så. Nu får det bli annat om jag...

Läs mer

Skrivövning: Fem teman för galenskap

Du sätter dig ner i syfte att skriva – ett utskick, en blogg, en längre statusuppdatering för ditt företag, ett viktigt mail – vad du ska skriva spelar mindre roll. Det som spelar roll är att du stannar och upp och fattar beslutet att ta ut svängarna lite. Testa en annan ingång än den du brukar ha. Ett experiment med dig själv och dina ord. Här är fem små knäppa saker du kan skriva om för att komma in the mood. Som att stretcha skallen, utmana kreativitetsmuskulaturen, gå ner en liten stig där du aldrig brukar röra dig. Nya...

Läs mer

Ängeln och Djävulen – att lära sig leva med den kreativa kampen

”Jag kan, jag är värdelös, jag är awsome, jag är usel, jag ska ta över världen, varför går jag ens upp på morgonen?” Den lilla ängeln, den lilla djävulen och maktkampen som aldrig tycks ta slut. Den kan skifta över en timme, en vecka, ett månad. Men vi är nog få som inte upplever ganska tvära kast i den mentala undre världen. Ifrågasätter vår egen kapacitet, kompetens och förmågor. Sänker oss till botten och stiger plötsligt, helt oförklarligt, upp till ytan igen och flyter ovanpå en stund. Allt är möjligt! Tills allt återigen är omöjligt… De mentala hindren… vad...

Läs mer

Sorgkanter

Scrollar genom glada ansikten och försöker titta bakom. Det går inte, inte just nu. Jag är dåligt på att filtrera och det verkar bli värre med åren. Jag vill lägga ner. Eller bygga upp. Ryckas med eller ge fingret. Det växlar hit och dit med den saken. Ändå känner jag mig som en stenstod mitt i allt. Så många verkar uppleva en härlighet som jag inte kommer åt, ni har hittat en frekvens som jag inte har tillgång till. Ni vet. Typ radiovågor. Jag har fel kanal. Som att härligheten har en sorgkant som bara gäller mig. När det är varmt tänker jag att det snart blir kallt. När alla roliga precis kommit tänker jag att de snart ska gå hem. När allt precis börjat tänker jag att det alldeles snart kommer ta slut. Men om det finns ok att bära, så bär jag gärna just det här med stolthet. När barnen var små och vi skulle skiljas åt (som man gör i varannanveckaslivet) så sa jag så jävla kloka saker som tröst. Jag var Master Yoda på att trösta. Dagarna när jag var iskall och smart och inte bröt ihop, höll ihop, klistrade och fogade på impuls, som kvinnor gör, som kvinnor kan, som kvinnor på oslagbara kvinnors vis bemästrar (älskar oss!). Egentligen ville jag skrika, men en ensamstående förälder skriker inte, det skulle ödelägga allt. En ensamstående...

Läs mer

Bästa skrivknepet: bry dig

Det finns inga genvägar till att hitta den personliga nerven i kommunikation och skrivande. Det är bara att GÖRA som gäller. Göra, göra om, göra om igen. Öva, ventilera med medmänniskor, skriva, läsa på, testa gränser, leka med storytelling och njuta av det går att göra ALLT med orden. Du kan förklara allt. Du kan formulera allt. Men ett bra knep som möjligen underlättar i processen är: bry dig om det du skriver. Hämta texterna från platser där du känner att det bränner. Du vet vilka platser de är för dig – och om inte: börja leta. Skriv ner...

Läs mer

Prenumerera på nyhetsbrevet:

Senaste kommentarer