2019 eller år noll…

Jag hade försökt så länge. Gjort utkast, punktlistor, kastat bort, byggt upp, raderat allt igen. Tänkt en massa tankar och skrikit i mina soffkuddar, drömt mardrömmar om tabeller och mappar med information skriven på språk jag inte förstod. Nu satt jag med en gaffel i handen på vårt lokala lunchhak, gestikulerade, pratade hest och högt, förbannade omvärlden som kräver struktur när jag är kaos. Mina försök till anpassning hade stundtals nästan kostat mig livet – eller åtminstone livskvalitet. Jag hade… läs mer >

Den spruckna planen

Vi sitter mitt emot varandra på ett sterilt snabbmatställe. Bilarna på motorvägen i närheten brusar förbi och vi är själva på väg. Bort från något och till något annat. Allt är asfalt och hastighet, men ska snart bli grönt och stilla. Det är en vanlig jobbdag i frihet och vi har dragit iväg för att vi behöver fokus och tid för varandra.  Vi sippar på varsin kaffe. Hans med mjölk, mitt kolsvart. En snygg metafor för vår relation. Samma sak… läs mer >

Våndan av målmedvetenhet – älska processen

Jag står mitt i ingenstans och vill bara skrika. Spindelväv i munnen, barr sticker i de röda stövlarna, svetten rinner längs ryggen och det kliar överallt där jag inte kommer åt. Det enda jag ser är små björkstammar som invaderat hela kalhygget, det är omöjligt att få en överblick och jag har fastnat med foten i en överraskande grop. Myggorna har hittat det perfekta offret. Det började med en liten prick i ett kart-app. Pricken representerar en blomkålssvamp, en himmelsk… läs mer >

Ge dina idéer utrymme – du bestämmer

Du vet hur det känns när de kommer, för du vaknar rastlös om natten. Du befinner dig i ett obevakat tillstånd, försvarslös, du kan inte värja dig och de känner det på sig. De anländer, som en insatsstyrka från ingenstans, ligger i bakhåll, anfaller. De väcker dig som hundra envisa små väsen. De håller dig på ytan, låter dig inte slappna av helt. De rör sig och kråmar sig, inte alltid så att du förstår vad det är som sker,… läs mer >

Låt detaljerna berika din kommunikation

När du tittar på en strand på avstånd så ser du just det: en strand. Tar du klivet ut i sanden på väg mot havet, vänder du kanske ner blicken och ser några av alla miljarder korn som fastnat på din fot. En liten bit av hela stranden på din fot – ett nytt perspektiv. Om du sen lägger dig på alla fyra med en förstoringsglas öppnar sig en helt nya värld. Detaljerna. Alltid intressantare än det stora. Alltid mer… läs mer >

Regeln är: det finns inga regler

Prestationsångest, detta utmattande fenomen. Den rör sig likt en energisugande dementor (för dig som inte är Harry Potter-fan: en sån här.) tar sig in överallt, äter upp lust och kraft och lämnar kvar mantrat: ”Jag kan inte.” Förgörande. Så här kan vi inte ha det. Jag vill slå samtliga dementorer på käften och rädda den riktiga människan där bakom. Knacka bort det hårda skalet, ge liv åt det som finns där på insidan – och som alltid har funnits där…. läs mer >

Sätt dig på tvären. Stäng av. Släck ner. Tänd din kreativitet.

Ibland känns det som att vi inte kommer undan nånstans. Som att vi aldrig hinner hämta något inifrån eftersom allt trycks på oss utifrån, alltid något som lockar och drar, en ström av information som måste kollas och hanteras. Alltid krav som ställs: Svara! Leverera! Prestera! När det äntligen blir tyst och lugnt spelar det ingen roll eftersom både sinne och kropp är så uppskruvat att tystanden blir frätande. Det blir svårt att andas. Vi kväver oss själva inifrån. Vi… läs mer >

Stilla rader för den kreativa

Ibland är det svårt att hitta våglängden. Det är som att något inuti böljar åt ett håll medan du försöker följa en motsatt vågrörelse. Allt skvalpar omkring och rycker hit och dit. Det blir ingen ro. I ett försök att få mina workshopdeltagare att få sina olika vågor att komma i synk inför en heldag med kreativt skrivande på agendan, vill jag få dem att landa. Komma ikapp. Därför skrev jag några rader att blunda till. Just nu ser det… läs mer >

Konsten att höra dig själv ropa

Sitter på bussen hem från gymmet när det kommer. Förloppet är numera välbekant – jag har övat på att förstå vad som händer. Förut var det inte så. Förut var jag inte alls mottaglig, körde på en annan mental kanal, var inte tillräckligt uppmärksam. Dit går jag aldrig tillbaka. Det kan komma när som helst, finns ingen logik alls. Men det börjar alltid på samma ställe inuti – bakom revbenen, mellan magen och hjärtat (på vänster sida i bussens färdriktning,… läs mer >

För dig som törs gå bakåt i tiden…

Ni vet hur processen ser ut och känns – den där trippen från distanserad kunskap till äkta insikt. Den kan ta en dag, en vecka, fyra år eller ett helt liv. Först tror man sig fatta något. Det sker intellektuellt uppe i skallen och man vrider och vänder tills man bedömer att NU! Nu sitter det rätt. Jag förstår. Då släpper man det. Lång eller kort tid, låter det undermedvetna göra sitt… tills det kommer tillbaka med full kraft och… läs mer >