Regeln är: det finns inga regler

Prestationsångest, detta utmattande fenomen. Den rör sig likt en energisugande dementor (för dig som inte är Harry Potter-fan: en sån här.) tar sig in överallt, äter upp lust och kraft och lämnar kvar mantrat: ”Jag kan inte.” Förgörande. Så här kan vi inte ha det. Jag vill slå samtliga dementorer… läs mer >

Sätt dig på tvären. Stäng av. Släck ner. Tänd din kreativitet.

Ibland känns det som att vi inte kommer undan nånstans. Som att vi aldrig hinner hämta något inifrån eftersom allt trycks på oss utifrån, alltid något som lockar och drar, en ström av information som måste kollas och hanteras. Alltid krav som ställs: Svara! Leverera! Prestera! När det äntligen blir… läs mer >

Stilla rader för den kreativa

Ibland är det svårt att hitta våglängden. Det är som att något inuti böljar åt ett håll medan du försöker följa en motsatt vågrörelse. Allt skvalpar omkring och rycker hit och dit. Det blir ingen ro. I ett försök att få mina workshopdeltagare att få sina olika vågor att komma… läs mer >

Konsten att höra dig själv ropa

Sitter på bussen hem från gymmet när det kommer. Förloppet är numera välbekant – jag har övat på att förstå vad som händer. Förut var det inte så. Förut var jag inte alls mottaglig, körde på en annan mental kanal, var inte tillräckligt uppmärksam. Dit går jag aldrig tillbaka. Det… läs mer >

För dig som törs gå bakåt i tiden…

Ni vet hur processen ser ut och känns – den där trippen från distanserad kunskap till äkta insikt. Den kan ta en dag, en vecka, fyra år eller ett helt liv. Först tror man sig fatta något. Det sker intellektuellt uppe i skallen och man vrider och vänder tills man… läs mer >

Hellre dragningskraft än drivkraft…

”Vad är det som driver dig?” Jag fick frågan under ett nätverksmingel för en tid sen. Jaaadu… Vad driver mig? Jag hade lust att svara mat, vatten, kärlek – samt min muskulatur. I samarbete med hjärnan gör den så att jag kan förflytta mig i olika riktningar. En skogspromenad. En… läs mer >

Dagen när jag förstod grejen med skrivandet

Jag vet precis hur och när det började. Jag vet datum och klockslag för när jag förstod vad jag skulle ha allt det här outtröttliga skrivandet till. Det var på kvällen torsdagen den 16 september 2010, någon gång strax efter 18.00. Skrivandet har varit närvarande för mig så länge jag… läs mer >

Vi ska inte ta. Vi ska ta emot.

Det är mest en känsla. Möjligen kan jag kalla det för vetskap – men absolut inte vetenskap. Ändå är det så tydligt att det inte helt går att förbise: det du ger är också det du får. Det har aldrig handlat om ett givande och ett tagande – det är… läs mer >

Väx inte upp – det är en fälla

Jag gör försök att dra ner på tempot genom att bli bättre på att uppskatta sånt som jag normalt upplever som transportsträckor i livet. Har märkt att jag mår bättre om jag inte forcerar. Att flyta med är så mycket skönare, njutbarare. Smartare. Men det finns gränser. En av dem… läs mer >

Varje dag. Lust. Elefant.

På min dator sitter en gul post-it med röd text. Den säger tre saker till mig: Varje dag, Lust, Elefant. Jag slår upp locket till min dator åtskilliga gånger varje dag. Ibland kort, ibland längre stunder, ibland står den uppfälld många långa timmar i sträck och gapar ljust. Ibland öppnar… läs mer >