Skrivfilosofi

Du vet hur det känns när de kommer, för du vaknar rastlös om natten. Du befinner dig i ett obevakat tillstånd, försvarslös, du kan inte värja dig och de känner det på sig. De anländer, som en insatsstyrka från ingenstans, ligger i bakhåll, anfaller. De väcker dig som hundra envisa små väsen. De håller dig på ytan, låter dig inte slappna av helt. De rör sig och kråmar sig, inte alltid så att du förstår vad det är som sker, men de finns där. Stör din rytm. Får ditt innersta att vibrera.Du kanske går upp – nästan som en...

Prestationsångest, detta utmattande fenomen. Den rör sig likt en energisugande dementor (för dig som inte är Harry Potter-fan: en sån här.) tar sig in överallt, äter upp lust och kraft och lämnar kvar mantrat: ”Jag kan inte.” Förgörande. Så här kan vi inte ha det. Jag vill slå samtliga dementorer på käften och rädda den riktiga människan där bakom. Knacka bort det hårda skalet, ge liv åt det som finns där på insidan – och som alltid har funnits där. Hos dig, hos mig, hos alla. Det finns tusen orsaker till kreativa blockeringar. Rädsla för att inte duga, att...

Ibland känns det som att vi inte kommer undan nånstans. Som att vi aldrig hinner hämta något inifrån eftersom allt trycks på oss utifrån, alltid något som lockar och drar, en ström av information som måste kollas och hanteras. Alltid krav som ställs: Svara! Leverera! Prestera! När det äntligen blir tyst och lugnt spelar det ingen roll eftersom både sinne och kropp är så uppskruvat att tystanden blir frätande. Det blir svårt att andas. Vi kväver oss själva inifrån. Vi måste vända nu – på oss själva, vårt märkliga sätt att leva, vårt utsugarsätt. Vi måste skruva ner –...