Frida Spikdotter Nilsson

Böcker kommer till mig, så brukar det vara. Det är sällan jag behöver fundera över vad jag ska läsa, sidorna drar mig till sig och ber om min uppmärksamhet. Titlarna liksom suger tag och vägrar släppa. Ofta förstår jag inte varför, men jag litar på att de vet bättre än jag. Det stämmer för det mesta. Jag har också många gånger slutat läsa halvvägs. Det är som att det bli mättat. Jag behöver inte mer, inte just då, inte av just den boken. Då släpper den mig och tackar för sig. Lämnar utrymme för nästa bok. Och nästa. Undrar...

Mörkret kryper närmare, sänker sig tidigare, stannar kvar längre. Man är van, samma sak har skett så här års så länge jag kan minnas, åtminstone tillbaka till 1974/75 där nångång. En trygg deppighet tar plats, en melankoli som inte riktigt släpper. Korta, intensiva stunder av “nu jävlar” krossas när som helst till grus och blir genast “jag vill sova fram till mars”. Men man sover bara till nästa morgon, om ens det, och då känns allt annorlunda igen och man tänker “nu jävlar”. Sådär håller det på.Jag gillar hösten, det gör jag. Den är anspråkslös och stillastående på sina...

Jag hade varit på landet och halvt ofrivilligt hamnat till civilisationen. Plötsligt befann jag mig på ett kafé i Gamla stan, med en bok i näven och en förväntan i bröstet. Jag skulle träffa en person, vi skulle prata skrivjobb, vi skulle prata stories, jag skulle göra nytta – sån där “stadsnytta” som upptagna människor gör. Jag vill inte vara upptagen, inte på det sättet. Men man får inte alltid som man vill. Lite sen och oduschad hade jag hastat iväg, slängt mig rakt ut i lokaltrafiken och på något oförklarligt sätt hamnat mitt i den urbana pulsen, en...

Det händer att jag tänker på den tekniska utvecklingen som temporär. Som att det snart ska återgå till det “normala”. Att jag snart kommer få slappna av och börja prenumera på pappers-DN igen. Att de (vilka “de” är, är för övrigt mycket oklart?) kommer ta bort alla QR-koderna, att kontanterna kommer tillbaka och att vi snart behöver träffa människor igen när vi signar in hos tandläkaren eller betalar våra matvaror. Att man kan ringa till kundtjänst och få ett svar på riktigt från någon som har nervbanor, hud och puls. Att vuxna människor ska ta sig i kragen och...