Frida Spikdotter Nilsson

Det är mycket som är tungt med att driva eget företag, de som påstår annat ljuger (vill jag påstå dårå…). Allt hänger liksom på dig. Utan dig blir inget gjort. För du är hela företaget. Men det innebär ju också en oerhörd frihet. Och det är väl den friheten som vi egenföretagare inte klarar oss utan. Vi (läs: jag…) blir kanske galna och vansinniga av att något ska tala om för oss vad vi ska göra eller vem vi ska vara. Jag har varit anställd en kort period i mitt hyfsat långa liv. Det var fint, för jag mötte...

Det där eviga rådet. Jag har fått det och jag har givit det till andra, senast igår i ett telefonsamtal. Och jag menade det. Verkligen. Det är ju sånt man säger – och menar. Utan någon vidare analys av innebörden. (Och den ljuvliga skapelsen jag pratade med är ju underbar i hela sin existens! Den som ändå vore som hon…) Jag däremot… Jag behöver nog justeras lite ändå. Jag behöver nog skärpa mig lite och sträcka på mig för att passa in bland alla snygga och framgångsrika. “Var bara dig själv”. Det enklaste, det var ju så vi föddes....

Ibland blir jag så extremt frustrerad och mycket sömnig. Precis allt ska mätas i effekt och “ROI”. Allt som inte genererar pengar verkar räknas som bortkastad tid. När jag sysslar med coaching och rådgivning kring storytelling, börjar jag alltid med att försöka sudda ut den där lönsamhetstanken. Försöker få klienten att tänka bortom stålars – som om pengar inte fanns. Den krampaktiga lönsamhetstanken lägger nämligen locket på kreativiteten, har jag märkt. Den leder oss hela tiden bort från det vi vill och tränger in oss i den själlösa borde-fållan. Äkta kreativ storytelling handlar inte i första hand om lönsamhet...